{"id":21489,"date":"2021-07-18T09:28:00","date_gmt":"2021-07-18T07:28:00","guid":{"rendered":"http:\/\/tutoberri.info\/?p=21489"},"modified":"2024-06-02T20:31:15","modified_gmt":"2024-06-02T18:31:15","slug":"agoitzeko-basaelizak-ermitas-de-agoitz","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tutoberri.info\/?p=21489","title":{"rendered":"Agoitzeko basaelizak &#8211; Ermitas de Agoitz"},"content":{"rendered":"<div style=\"float: left; width: 48%;\">\n<p class=\"has-drop-cap\" style=\"text-align: justify;\">13 km2-ko udalerria, nork pentsatuko zuen, hain lurreremu txikian, hainbat aurkikuntza izango genituzkenik. Gutako askok, gure ingurua ezezagutzat daukagu, beraz gabezi hau betiko hiru kondairen kontakizunekin edo axolagabetasun sakonarekin estaltzen dugu. Topatzeko ezer izango balitz bezala, dena aurkituta egoteagatik edo bere garrantzi xumearen ondorioz baztertuta. Gure lurraren nortasuna edo izaera falta ez dugu erruduntzat hartu behar. Honen hizkuntza gure inguruko ibar eta mendietan igarriz edo gure ibai ospetsutik, labar galduetaraino jariatuz. Baita gure aintzin ohiturak, dantza eta musikaren bitartez adierazita. Edo sinesmenak, eraikuntz erlijiosoen itxuran, gure lur osoan zehar sakabanatuak.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Artikulu labur honetan, Agoitzen eraikitako gune erlijiosoetatik ibiliko gara. Jakindakoa finkatuz eta ezjakintasuna argituz.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Herri guztiak dakigunez, eliz bat daukate eta Agoitzeko kasuan San Miguel eliza deritzogu. Elizan gelditu gabe, gure arreta, eraikin liturgiko ahaztuetan, suntsituetan eta desagertuetan jarriko dugu.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\"><strong>&#8211; San Roman basaeliza:<\/strong><br \/>\nHerriko basaeliza bakarra, agoiztar askorentzat. Baina, beti basaelizatzat jo izan da? Ez. Gendulain izeneko herri desagertu baten eliza izan zen. 1391. urtean Karlos III.a Nafarroakoak, erdi aroko herri hustu honen agindupeko lurrak Agoitzen barne sartu zituen. Gaur egun, herri honetatik, haren eliza (orain basaeliza) eta bere bake ospetsua soilik gure oroimenan mantentzen dira.<\/p>\n<\/div>\n<div style=\"float: right; width: 48%;\">\n<p class=\"has-drop-cap\" style=\"text-align: justify;\">Municipio de poco m\u00e1s de 13 km2, qui\u00e9n iba pensar que tan reducida superficie, dar\u00eda tanto que descubrir. Muchos de nosotros desconocemos nuestro entorno, remedi\u00e1ndolo mediante el relato de las tres mismas historias del lugar o con la profunda indiferencia. Como si no hubiese nada por hallar, por estar todo descubierto o ignorado por su intrascendencia. No siendo la ausencia de identidad o car\u00e1cter de nuestra tierra, la causa de su desconocimiento. Mientras nos revela su propia lengua mediante los top\u00f3nimos que afloran por todos los rincones de nuestros valles y montes, o fluyendo desde el r\u00edo m\u00e1s conocido hasta barranco m\u00e1s perdido. Costumbres y ritos inmemoriales, transmitidos en bailes y canciones. O las creencias, representadas durante largo tiempo por emplazamientos religiosos salpicados a lo largo de toda nuestra geograf\u00eda.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">En este escueto art\u00edculo, realizaremos un peque\u00f1o viaje entorno a los diferentes emplazamientos lit\u00fargicos construidos en Agoitz, afianzando lo sabido e intentado iluminar lo desconocido.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Como sabemos, toda localidad existente comprende una iglesia, en este caso la parroquia San Miguel de Agoitz. Sin detenernos en ella, nos centraremos en aquellas edificaciones olvidadas, destruidas o desaparecidas de nuestro entorno: las ermitas.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\"><strong>&#8211; Ermita de San Rom\u00e1n:<\/strong><br \/>\nPara muchas la \u00fanica ermita de la localidad. Pero \u00bfsiempre fue una ermita? No. La ermita de San Rom\u00e1n fue la iglesia de una aldea llamada Gendulain. Despoblado medieval incorporado a Agoitz en el a\u00f1o 1391 por Carlos III rey de Navarra, de la que solo nos queda su iglesia (ahora ermita) y su famosa reconciliaci\u00f3n.<\/p>\n<\/div>\n<div style=\"clear: both;\"><\/div>\n<div id=\"attachment_21491\" style=\"width: 733px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar1.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-21491\" class=\"wp-image-21491 size-full\" src=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar1.png\" alt=\"\" width=\"723\" height=\"152\" srcset=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar1.png 723w, https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar1-300x63.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 723px) 100vw, 723px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-21491\" class=\"wp-caption-text\">1614. urteko agiri baten zatia, non: \u201c<em>lay glesia de gendulayn<\/em>\u201d bezala isladatzen da<br \/>Fragmento de un documento de 1614 donde aparece como: \u201c<em>lay glesia de gendulayn<\/em>\u201d<\/p><\/div>\n<div style=\"float: left; width: 48%;\">\n<p style=\"text-align: justify;\"><strong>&#8211; Santa Magdalena basaeliza:<\/strong><br \/>\n1391. urtean, ez soilik Gendulain Agoitzeko eremuen barne sartu zuten, baita Equie izeneko herri hustua ere. Aurrekoaren norakotasun bera pairatuz, herri desagertu honen eliza, Santa Magdalena deritzogu. Gaur egun, herri honen egonlekua aurkitzeko, ikerketa lanak burutzen ari gara, emaitz onak jasoz.<\/p>\n<\/div>\n<div style=\"float: right; width: 48%;\">\n<p style=\"text-align: justify;\"><strong>&#8211; Ermita de Santa Magdalena:<\/strong><br \/>\nNo s\u00f3lo Gendulain fue integrada en Agoitz en 1391, sino otro despoblado llamado Equie. Sufriendo el mismo destino que la anterior, se trata de la iglesia de este desvanecido desolado. Actualmente, se est\u00e1n realizando labores de investigaci\u00f3n para dar con su paradero, obteniendo resultados muy positivos.<\/p>\n<\/div>\n<div style=\"clear: both;\"><\/div>\n<div id=\"attachment_21493\" style=\"width: 696px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar2.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-21493\" class=\"wp-image-21493 size-full\" src=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar2.png\" alt=\"\" width=\"686\" height=\"99\" srcset=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar2.png 686w, https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar2-300x43.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 686px) 100vw, 686px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-21493\" class=\"wp-caption-text\">Aurreko paper beran, Equieko eliza hurrengo moduan aipatzen da: \u201c<em>lay glesia de quie<\/em>\u201d<br \/>En el mismo documento, mencionan la dicha iglesia, de la siguiente manera: \u201c<em>lay glesia de quie<\/em>\u201d<\/p><\/div>\n<div style=\"float: left; width: 48%;\">\n<p style=\"text-align: justify;\"><strong>&#8211; Santa Engracia basaeliza:<\/strong><br \/>\nAgoitz eta Gorritz lurjabetzen tartean aurkitzen dugu Santa Engracia, baina bere kokapen zehatza jakin gabe. XVII. mendeko idazki batek, honen kokagune eta egoeraren berri ematen digu: <em>\u201cdichos mojones menos en la ermita de Santa Engracia que falta por haber cogido debajo lo que se derruy\u00f3 de la pared de la ermita\u201d<\/em> (1664). 1664. urtean gutxienez, templuko horma bat jausita dago eta mugarri baten ondoan eraikita daukagu. Seguraski, aurreko bi herrien muga adierazten zituzteneko harrietako bat.<\/p>\n<\/div>\n<div style=\"float: right; width: 48%;\">\n<p style=\"text-align: justify;\"><strong>&#8211; Ermita de Santa Engracia:<\/strong><br \/>\nEmplazamiento ubicado en el cordal de Agoitz y Gorritz, sin tener la ubicaci\u00f3n exacta del mismo. Textos del siglo XVII nos dan pistas para desvelar su estado y ubicaci\u00f3n: \u201c<em>dichos mojones menos en la ermita de Santa Engracia que falta por haber cogido debajo lo que se derruy\u00f3 de la pared de la ermita<\/em>\u201d (1664). Ya en este a\u00f1o (1664), al menos una pared se ha desmoronado y se encuentra al lado de un moj\u00f3n (mugarri), indicador de la linde entre las dos localidades mencionadas.<\/p>\n<\/div>\n<div style=\"clear: both;\"><\/div>\n<div id=\"attachment_21495\" style=\"width: 833px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar3.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-21495\" class=\"size-full wp-image-21495\" src=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar3.png\" alt=\"\" width=\"823\" height=\"613\" srcset=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar3.png 823w, https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar3-300x223.png 300w, https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar3-768x572.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 823px) 100vw, 823px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-21495\" class=\"wp-caption-text\">Santa Engraciako haitzak, basalizaren deitura erabiliz<br \/>Pe\u00f1as de Santa Engracia, recibe el nombre de la advocaci\u00f3n de la ermita<\/p><\/div>\n<div style=\"float: left; width: 48%;\">\n<p style=\"text-align: justify;\"><strong>&#8211; San Lorenzo basaeliza:<\/strong><br \/>\nXVI. mendeko paperetan, San Llorente izendapenarekin agertzen da. Bestalde, 1608. urteko dokumentu batean, bere euskal izena azaltzen da: Sandilaurendi. Agoitz eta Itoitz mugaren puntu garaienean kokatuta dago. Ekialderutz norabideratutako eraikin honen oinplano laukizuzena, oraindikan zutik mantentzen da. 1581. urteko epai prozesaketa batean, San Lorenzoko ermitaua, agoiztar baten eskutik, erailketa saiakera batean nahasita aurkituko da. Halaber, basaelizak konjuratzaile bat zuen, zein aztikerien bitartez ekaitzak uxatzen zituen.<\/p>\n<\/div>\n<div style=\"float: right; width: 48%;\">\n<p style=\"text-align: justify;\"><strong>&#8211; Ermita de San Lorenzo:<\/strong><br \/>\nDocumentada en el siglo XVI como San Llorente, encontramos sus ruinas en el punto m\u00e1s alto de la muga entre Agoitz e Itoitz. Todav\u00eda se conserva su planta rectangular orientada al este. Ya en 1581, dentro de un proceso judicial, nos aparece el ermita\u00f1o de San Lorenzo como v\u00edctima de un intento de asesinato por parte de un vecino de Agoitz. Adem\u00e1s, la ermita contaba con un conjurador, persona responsable de alejar las tormentas mediante sortilegios.<\/p>\n<\/div>\n<div style=\"clear: both;\"><\/div>\n<div id=\"attachment_21496\" style=\"width: 685px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar4.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-21496\" class=\"size-full wp-image-21496\" src=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar4.png\" alt=\"\" width=\"675\" height=\"367\" srcset=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar4.png 675w, https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar4-300x163.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 675px) 100vw, 675px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-21496\" class=\"wp-caption-text\">San Lorenzo basaelizaren hegoaldeko hormaren arrastoak<br \/>Restos de la pared meridional de la ermita de San Lorenzo<\/p><\/div>\n<div style=\"float: left; width: 48%;\">\n<p style=\"text-align: justify;\"><strong>&#8211; San Joaquin basaeliza:<\/strong><br \/>\nHasiera batean, bere izen bereko urbanizazio azpian zegoela uste zen, baina hala ez da. Agoitzeko basaeliza gazteena, XVIII. mendean, jauntxo baten jainkozaletasuna eta fidagarritasun ekonomiakoari esker eraikia izan zen. Herriko iparraldean daukagu San Joaquin. Futbol zelaira igotzen den errepidetik gertu topatzen dugu. Azpimarratu, tenplu honen igartze sailtasuna, eraikinaren erditik mendi bide bat dela eta.<\/p>\n<\/div>\n<div style=\"float: right; width: 48%;\">\n<p style=\"text-align: justify;\"><strong>&#8211; Ermita de San Joaqu\u00edn:<\/strong><br \/>\nEn un principio se crey\u00f3 que la ubicaci\u00f3n del edificio se encontraba sepultada bajo la urbanizaci\u00f3n hom\u00f3nima, pero no es as\u00ed. La m\u00e1s joven de todas las ermitas, construida en la primera mitad del siglo XVIII, fue erigida por la devoci\u00f3n y la solvencia econ\u00f3mica de un particular. Localizada al norte del pueblo, pr\u00f3xima a la carretera que accede al campo de f\u00fatbol. Resaltar la dificultad para detectarla a simple vista, a consecuencia del cruce perpendicular que realiza la pista sobre el mencionado templo.<\/p>\n<\/div>\n<div style=\"clear: both;\"><\/div>\n<div id=\"attachment_21497\" style=\"width: 342px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar5.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-21497\" class=\"size-full wp-image-21497\" src=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar5.png\" alt=\"\" width=\"332\" height=\"335\" srcset=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar5.png 332w, https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar5-297x300.png 297w, https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar5-150x150.png 150w\" sizes=\"auto, (max-width: 332px) 100vw, 332px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-21497\" class=\"wp-caption-text\">1870. urteko mapa, non San Joaquin basaelizaren kokapena ikusi ahal dezakegu<br \/>Mapa de 1870 donde nos ubica la ermita de San Joaqu\u00edn<\/p><\/div>\n<div style=\"float: left; width: 48%;\">\n<p style=\"text-align: justify;\"><strong>&#8211; San Crist\u00f3bal basaeliza:<\/strong><br \/>\nGuretzat guztiz ezezaguna, hagionimo (santu baten izena jasotzen duen toponimoa) batek, basaeliza honen arrastoaren pean jarri gintuen. Orain arte, hiru pasarte soilik aurkitu ditugu toponimo itxurarekin eta bakarra basaeliza aipatuz. \u201c<em>La cabecera de las vi\u00f1as de Erlai\u00e7ea, Sacra\u00e7ioa hasta la ermita de San Cristobal y toda la rinconada del camino de Olaberri con sus laderas<\/em>\u201d (1637). Testu hauek isladatzen dutenaren arabera, Agoitz eta Erdotzain ipar mendebaldeko mugan finkatuta egon beharko litzateke.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\"><strong>&#8211; San Bartolom\u00e9 basaeliza:<\/strong><br \/>\nEraikina, Agoitz herriaren barne aurkitzen dugu, Kale Berria eta San Miguel kalearen tartean. Gaur egun, bere kokapen zehatza ezezagutzat daukagu. Are gehiago, honen harriak, parrokiako etxea eraikitzeko erabiliak izan ziren. 1870. urteraino, herriko hainbat anaiarte, egoitz barnean bilerak ospatzen zituzten.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\"><strong>&#8211; Zalurribarreko San Salvador basaeliza:<\/strong><br \/>\nHerriko zaharrena daukagu San Salvador. Hasiera batean, bere toponimoa misteriotzat genuen, baina oraintxe, izen honen arrazoia argitu dugula esan dezakegu. Zalurribar, Meotz kontsejuaren barne zegoen herri desagertu baten izena da. Basaelizaren lehen berria 1042. urtean kokatzen gaitu, Nafarroako erregea eta agoiztar baten arteko truke batean murgilduta. Dirudienez erregeak, bere basaeliza herritar honen zaldiarengatik aldatu nahi zuen. XVII. mendean, izurri beltza dela medio, tenplua berrogeialdi bezala erabiliko zuten. Beranduxeago, Iru\u00f1eako gotzaina, eraikinaren txuriketa eta tximiniaren ezabatzea aginduko du. Azkenik, 1814. urtean, frantsez armada basaeliza suntsitu du.<\/p>\n<\/div>\n<div style=\"float: right; width: 48%;\">\n<p style=\"text-align: justify;\"><strong>&#8211; Ermita de San Crist\u00f3bal:<\/strong><br \/>\nDesconocida para todos nosotros, fue un hagi\u00f3nimo (top\u00f3nimo con nombre de un Sant@) la que nos puso sobre la pista de esta ermita. Hasta el momento, solo hemos hallado tres fragmentos donde es utilizado como top\u00f3nimo y uno solo refiri\u00e9ndose a la ermita. \u201c<em>La cabecera de las vi\u00f1as de Erlai\u00e7ea, Sacra\u00e7ioa hasta la ermita de San Cristobal y toda la rinconada del camino de Olaberri con sus laderas<\/em>\u201d (1637). Seg\u00fan la informaci\u00f3n que nos trasladan los textos, debe localizarse en la muga noroccidental de Agoitz con Erdotzain.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\"><strong>&#8211; Bas\u00edlica de San Bartolom\u00e9:<\/strong><br \/>\nEste edificio lo encontramos dentro de Agoitz, entre la Calle Nueva y la Calle San Miguel. Hoy en d\u00eda desconocemos el emplazamiento exacto del sobredicho. M\u00e1s aun, cuando las piedras de la bas\u00edlica se utilizaron para la construcci\u00f3n de la Casa Parroquial. Hasta 1870, var\u00edas cofrad\u00edas del pueblo, realizaron reuniones en el interior del edificio.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\"><strong>&#8211; Ermita de San Salvador de Zalurribar:<\/strong><br \/>\nEs la m\u00e1s antigua y documentada del pueblo. Siendo un misterio el top\u00f3nimo que lo acompa\u00f1a, podemos afirmar que se trata del nombre de un despoblado ubicado actualmente en el concejo de Meotz. Su primera noticia la obtenemos en el a\u00f1o 1042, donde el rey de Navarra la intercambia a un vecino del pueblo por un caballo. En el siglo XVII, se emplear\u00e1 para poner en cuarentena a toda persona infectada por la peste. M\u00e1s tarde, el obispo de Iru\u00f1ea, ordena blanquearla en cal y la eliminaci\u00f3n de su chimenea. Finalmente, en un sumario de 1814, se informa de la destrucci\u00f3n de la misma por parte de las tropas francesas.<\/p>\n<\/div>\n<div style=\"clear: both;\"><\/div>\n<div id=\"attachment_21498\" style=\"width: 895px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar6.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-21498\" class=\"size-full wp-image-21498\" src=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar6.png\" alt=\"\" width=\"885\" height=\"239\" srcset=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar6.png 885w, https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar6-300x81.png 300w, https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar6-768x207.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 885px) 100vw, 885px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-21498\" class=\"wp-caption-text\">Leireko Becerro deritzon liburuaren pasarte bat, hurrengo aipamenarekin: \u201c<em>el lugar derruido de <\/em><em>Zalurribar<\/em>\u201d<br \/>Fragmento de una p\u00e1gina del Becerro de Leire, donde se cita: \u201c<em>el lugar derruido de Zalurribar<\/em>\u201d<\/p><\/div>\n<div style=\"float: left; width: 48%;\">\n<p style=\"text-align: justify;\">Basaeliza hontatik atera gabe, Iraila eta Urriaren tartean, Zalurribarreko San Salvador basaelizaren birmoldatze eta egokitzapen lanak egingo ditugu. Cederna eta udalaren zuzendaritzapean, Agoitzeko ondare hau argitara ateratzeko nahia sustatuz, herriko lankidetzaren premian gaude. Beraz interesa piztu zaion pertsonari, gure jasotzeko borondatea erakusten diogu.<\/p>\n<\/div>\n<div style=\"float: right; width: 48%;\">\n<p style=\"text-align: justify;\">Sin salirnos de esta ermita, entre septiembre y octubre se iniciar\u00e1 la remodelaci\u00f3n y el acondicionamiento de la ermita de San Salvador de Zalurribar, ubicada a pocos metros del puente de Auzola. Con la direcci\u00f3n de Cederna y del ayuntamiento, nos propondremos a redescubrir parte del patrimonio m\u00e1s antiguo de Agoitz, trasmitiendo nuestra voluntad para acoger a toda persona interesada en este proyecto.<\/p>\n<\/div>\n<div style=\"clear: both;\"><\/div>\n<p><a href=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar7.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-21499\" src=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar7.png\" alt=\"\" width=\"811\" height=\"537\" srcset=\"https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar7.png 811w, https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar7-300x199.png 300w, https:\/\/tutoberri.info\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/ermitasaimar7-768x509.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 811px) 100vw, 811px\" \/><\/a><\/p>\n<p style=\"text-align: right;\">Aimar Egiluz<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>13 km2-ko udalerria, nork pentsatuko zuen, hain lurreremu txikian, hainbat aurkikuntza izango genituzkenik. Gutako askok, gure ingurua ezezagutzat daukagu, beraz gabezi hau betiko hiru kondairen&#46;&#46;&#46;<\/p>\n","protected":false},"author":2051,"featured_media":21499,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[27],"tags":[],"class_list":["post-21489","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-historia"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tutoberri.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21489","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tutoberri.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tutoberri.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tutoberri.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2051"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tutoberri.info\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=21489"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/tutoberri.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21489\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29164,"href":"https:\/\/tutoberri.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21489\/revisions\/29164"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tutoberri.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/21499"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tutoberri.info\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=21489"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tutoberri.info\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=21489"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tutoberri.info\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=21489"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}